(18) Stora hamnkanalen

Innanför Göteborg vallgravar har det funnits många kanaler. De flesta är nu igenfyllda – men Stora Hamnkanalen minner ännu om att Holländare byggde staden. Tanken var att staden skulle fungera som hamn, enligt Holländsk förebild, och här var en livlig trafik, även om större fartyg fick ankra upp på redden. Stora Hamnkanalen var Göteborgs huvudsakliga hamn i över 200 år.

Arbetet med Stora Hamnkanalen påbörjades under sommaren 1620, då Gustav II Adolf anställde två holländare som ledde arbetet, och redan efter två år öppnades "Stora hamnen" för trafik. I slutet av 1600-talet visade sig dock Stora Hamnkanalen vara i så dåligt skick att kung Karl XI beordrade landshövdingen att se till att kanalen med uppmuddrad.

De flesta av de större gatorna innanför vallgraven var förr kanaler. Brunnsparken omgavs på båda sidor av kanaler. I dag finns ju kanalen bara kvar på den norra sidan mot Östra Nordstan.
Stora Hamnkanalen korsades av Östra Hamnkanalen, som låg där den nuvarande Östra Hamngatan går, från Lilla Bommen i norr till Vallgraven vid Kungsporten i söder. Den sista delen av Östra Hamnkanalen fylldes igen så sent som 1936.
Dessutom utgick söderut Västra Hamnen, där nuvarande Västra Hamngatan går, till Vallgraven.

Över kanalerna gick öppningsbara klaffbroar av samma typ som ännu idag kan ses ibland annat Amsterdam. Det fanns bortemot 60 broar innanför vallgravarna.

Det var i och med att trafiken ökade på 1800-talet som man lät fylla igen många av kanalerna. Många av de stenpollare och kedjor som kantat kanalerna köpes då av friherrinnan Hilda Sparre på Gunnebo, Dessa kantar ännu i dag uppfarten till slottet Gunnebo i Mölndal.
Foto och textbearbetning Smedberg Produktion AB
Källa:
Bok: ”Göteborg berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-85414-75-1