(16) Ordenshuset
Södra Hamngatan 31
Huset med adress Södra Hamngatan 31 ritades av arkitekten Adrian Crispin Petersson och uppfördes efter den sista stora stadsbranden i Göteborg 1802.
Huset byggdes 1804 till 1806 av Frimuraresamhället, men redan 14 år senare, 1820, drabbade en eldsvåda huset, som dock återuppbyggdes, och som då i stort fick sitt nuvarande utseende.
Den första Frimurarlogen hade grundats i Stockholm 1735, och redan i mitten av 1750-talet gjorde Frimureriet sitt intåg i Göteborg genom läkaren Carl Engelhardt. Han hade dock inte fått sin fullmakt från Stockholm utan från Paris. Engelhardt hade upptagits i den franska morderlogen samma år, och den 27 juni 1755 sammanträdde han tillsammans med sju andra frimurare för att ””Rådhgiöra och fastställa om en ordentlig loges inrättande uthi eller vid staden Göteborg”.
Man sammanträdde i olika lokaler, bland annat i området kring Stora Hamnen, det som i dag är Stora Hamnkanalen.
Man beslutade bland annat uppföra ett så kallat barnhus, och beviljades av Rikets Ständer 3000 daler kopparmynt till bygget. Och av kung Adolf Fredrik fick Frimurar-barnhuset tillstånd att få de så kallade ”portpengar” som folk fick betala för att komma in eller ut genom Kungsporten och Drottningporten på tider utöver de ordinarie.
Det dröjde dock innan ordenssällskapet fick ett eget hus.
1802 hade man köpt två tomter vid Södra Hamngatan och Drottninggatan där man planerade att låta bygga ordenshus tillsammans med ett nytt barnhus. Kapten Justus Weinberg hade ritat barnhuset som stod klart 1805, men hans ritningar för
Ordenshuset fick underkänt av hertig Carl, senare Carl XIII, som var logens högste beskyddare. I stället fick dansken Michael Bälkow rita ordenshuset, och han blev även husets byggmästare. Interiören blev påkostad. Den stora pelarsalen dekorerades med en plafondmålning av Luis Jean Desprez, och den berömde italienske konstnären Gischino Frulli, som vid denna tid var verksam på Gunnebo slott utanför Göteborg, utförde reliefer med antika motiv.
Vid branden 1820 skadades pelarsalen med Desprez konstverk, men kunde återställas.
Restaurangverksamhet har länge funnits i byggnaden. Restaurang Golden Days tillkom 1975. Innan fanns i lokalerna restaurang Logen och före dem restaurang Bakfickan.
Huset byggdes 1804 till 1806 av Frimuraresamhället, men redan 14 år senare, 1820, drabbade en eldsvåda huset, som dock återuppbyggdes, och som då i stort fick sitt nuvarande utseende.
Den första Frimurarlogen hade grundats i Stockholm 1735, och redan i mitten av 1750-talet gjorde Frimureriet sitt intåg i Göteborg genom läkaren Carl Engelhardt. Han hade dock inte fått sin fullmakt från Stockholm utan från Paris. Engelhardt hade upptagits i den franska morderlogen samma år, och den 27 juni 1755 sammanträdde han tillsammans med sju andra frimurare för att ””Rådhgiöra och fastställa om en ordentlig loges inrättande uthi eller vid staden Göteborg”.
Man sammanträdde i olika lokaler, bland annat i området kring Stora Hamnen, det som i dag är Stora Hamnkanalen.
Man beslutade bland annat uppföra ett så kallat barnhus, och beviljades av Rikets Ständer 3000 daler kopparmynt till bygget. Och av kung Adolf Fredrik fick Frimurar-barnhuset tillstånd att få de så kallade ”portpengar” som folk fick betala för att komma in eller ut genom Kungsporten och Drottningporten på tider utöver de ordinarie.
Det dröjde dock innan ordenssällskapet fick ett eget hus.
1802 hade man köpt två tomter vid Södra Hamngatan och Drottninggatan där man planerade att låta bygga ordenshus tillsammans med ett nytt barnhus. Kapten Justus Weinberg hade ritat barnhuset som stod klart 1805, men hans ritningar för
Ordenshuset fick underkänt av hertig Carl, senare Carl XIII, som var logens högste beskyddare. I stället fick dansken Michael Bälkow rita ordenshuset, och han blev även husets byggmästare. Interiören blev påkostad. Den stora pelarsalen dekorerades med en plafondmålning av Luis Jean Desprez, och den berömde italienske konstnären Gischino Frulli, som vid denna tid var verksam på Gunnebo slott utanför Göteborg, utförde reliefer med antika motiv.
Vid branden 1820 skadades pelarsalen med Desprez konstverk, men kunde återställas.
Restaurangverksamhet har länge funnits i byggnaden. Restaurang Golden Days tillkom 1975. Innan fanns i lokalerna restaurang Logen och före dem restaurang Bakfickan.
Foto och textbearbetning Smedberg Produktion AB
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar mer”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-7029-059-8
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna” Gudrun Lönnroth 2003. ISBN 91-89088-12-3
Källor:
Bok: ”Göteborg berättar mer”. Bengt A Öhnander. ISBN 91-7029-059-8
Bok: ”Hus för hus i Göteborgs stadskärna” Gudrun Lönnroth 2003. ISBN 91-89088-12-3