Öra kyrka sägs vara byggd i slutet av 1200-talet, men om detta vet man inget säkert, eftersom vare sig murar eller annat är undersökta.
Första dokumentet om kyrkan är från slutet av 1500-talet, och där beskrevs kyrkan ha en "temmeligg starck mur" men invändigt var det den "platt fördärvad”. Och skicket var inte bättre i slutet av 1600-talet då den fick en välbehövlig renovering.

1820 gjordes nästa reparation, då koret utvidgades och blev tresidigt. Det fanns dock inte medel nog att fullfölja renoveringen. Först senare när man lagade en spricka i den nya kormuren, höjde man innertaket i den äldre delen av kyrkan till samma höjd som taket hade i det utvidgade koret. Samtidigt byggde man till en sakristia.

1909 lades nytt golv in och man köpte in nya bänkar. Dessutom byggde man på ett nytt torn av granit som fick ersätta klockstapeln på kyrkogården. Den gamla klockstapeln flyttade senare över till Ramnaparken i Borås.

Under medeltiden förmodas kyrkan ha varit helgad åt Sankt Olof som var Norges nationalhelgon, men som också ett av de populäraste helgonen i Norden under medeltiden. I kyrkans ägo finns en bevarad träskulptur av Sankt Olof från 1200-talet.
Skulpturen anses vara ett av stiftets förnämsta konstverk i sin art, utförd i sträng majestätisk stil med engelsk influens, finns idag deponerad på Borås Museum. Kvar i kyrkan finns en madonnaskulptur från mitten av 1200-talet samt en medeltida dopfunt.

Öra kyrka har tillsammans med närbelägna Kärråkra kyrka också utgjort scenerna för begravningar i Colin Nutleys filmer om Änglagård. Exteriören utgjordes av Kärråkra kyrka, som ligger vackert på en ås, men för interiören användes Öra kyrka, som var ljusare och dessutom har ett vackert ljusinsläpp genom glasmålningarna i altarfönstret. Dessa glasmålningar som är skapade av Einar Forseth har för övrigt tidigare väckt internationell uppmärksamhet och var 1956 utställda i London.

I den första Änglagårdsfilmen ligger Zac på en av gravstenarna på kyrkogården, och det är också här på Öra kyrkogård som Erik begravs.