(1) Kungsportsbron

Kungsportsbron har sitt namn efter den stadsport som låg här tidigare, men som revs i mitten av 1800-talet. Här låg infarten söderifrån in till staden. Porten, som var den mäktigaste och största, var uppförd i tegel och sten i två våningar och rikt utsmyckad med liggande lejon i sten, figurer och rikets krona. Porten kallades också Gamle Port – ett namn som lever kvar i ett nöjesställe som ligger i närheten. I porten fanns bland annat ett fånghus, en djup grop där grövre brottslingar kunde hållas i förvar.

En bro i sten byggdes i början av 1800-talet och kallades först Gamleportsbron. När Nya Teatern invigdes 1859 fick bron heta Teaternbron, men så i slutet av 1800-talet hade bron tjänat ut och man beslutade nu att bygga en bro som var värdig Kungsportsavenyn och infarten till centrala Göteborg. Arkitekt Eugen Thorburn fick i uppdrag att rita den nya bron, som tog tre år att bygga till en kostnad på 320 000 kronor.

Den 45 meter långa och 23 meter breda bron är byggd i granit från Bohuslän, i en stil som kallas Italiensk renässans. De vackra lyktstolparna hade Göteborgs Mekaniska Verkstad, senare Götaverken svarat för.

Bron invigdes den 14 januari 1901 av kung Oscar II.
Foto, textbearbetning och inläsning: Smedberg Produktion AB.
Källa:
Bok: ”Göteborgs kanaler och broar berättar”. Bengt A Öhnander. ISBN 978-91-7029-630-7