Stacks Image 80133

Lista / Karta
Carlstens fästning

(12) Fästningen artilleri



Här på Carlstens fästning finns världens första fungerande bakladdade kanoner. De fyra kanonerna står uppställda utanför fästningen - invid utflyktspaviljongen Troja.
Carlsten var först med den här typen av kanon, som nådde längre och kunde laddas fortare än de tidigare. Just dessa fyra exemplar är av en mindre variant och inlånade från Karlsborgs fästning. Med sina fältvallsbatterier av bakladdade kanoner ansågs den redan starka fästningen som ointaglig. Från sent 1870-tal började bakladdade kanoner ersätta de mynningsladdade i hela landet.

Men huvuddelen av kanonerna på Carlstens fästning var just mynningsladdade pjäser. Bland annat finns under de så kallade fredstaken ett par framladdade 24 pundiga kanoner. Det innebar att kanonkulorna vägde drygt 10 kilo.
Kanonerna är placerade på en rekonstruerad ställning – eller lavetage som det kallas på militärspråk – av Kronstedts modell som det såg ut på 1700-talet.

Kanonerna kontrollerades i höjdled med kilar – och i sidled med hjälp av hjulen. När man avfyrade kanonen gjorde rekylen att släden förflyttades sig uppåt på lavetaget och stannade där. Där laddade man om kanonen – förde ner den och avlossade på nytt. För att sköta kanonen behövdes en bemanning på 6 personer. Befälhavaren siktade och förde kommandot. På hans order avlossade antändaren kanonen. Efter detta svabbade viskaren kanonröret så att ingen glöd fanns kvar när man laddade om. Därpå satte skottinsättaren in laddningen i mynningen – och pjäsen riktades sedan in av svansaren. Därmed var pjäsen skjutklar igen.

Den effektiva räckvidden för dessa kanoner är mellan 500 och 800 meter, och härifrån kunde man alltså beskydda staden, hamnen och de båda inloppen. Vill du se hur kanonerna användes – titta på filmen här intill.

Det så kallade fredstaket som täcker kanonkrönet satte man upp för att begränsa fukten som annars kröp in i de utrymmen som finns inbyggda i murarna. Vid krig plockades taket bort så kanonerna skulle få fritt skottfält.

På tal om kanoner - Under en övning på 1700-talet fick man för sig att samtidig avfyra samtliga kanonerna i det stora tornets batterivåning. Smällen var mer än öronbedövande. Av luftrycket sprack taket och en del av konstruktionen. Man gjorde aldrig om den övningen.

____________________________________________________________________________________________________________________________________

Källor:
Webb: Statens Fastighetsverk
Häfte: ”Vårdprogram för Carlstens fästning, 0401” Statens Fastighetsverk.