(03) Borås museum
Borås kulturhistoriska museum i Ramnaparken utgör en grön oas mitt i Borås med historiska byggnader, grönområde och museum.
De 15 olika husen i friluftsmuseet har flyttats hit från olika delar av Sjuhäradsbygden, och berättar om byggnadstraditioner och levnadssätt under de gångna seklen.
Här finns bland annat Nymanska gården som visar den bebyggelse som fanns i Borås under skarven mellan 16- och 1700-talet. Den byggdes visserligen strax efter en ödeläggande brand 1727, men uppfördes i den stil som fanns innan branden. Gården överlevde sedan ytterligare två stadsbränder, därför att den stod på andra sidan Viskan, nära Västerbron.
Ohlsonska gården byggdes 1831 i en typisk Boråsempir eller Karl Johansstil och stod ursprungligen på Österlånggatan 68 fram till mitten av 1960-talet.
Marbostugan är en högloftsstuga från Förlanda socken. Två loftbodar har i detta fall fogats samman med en ryggåsstuga. Byggnadsstilen är medeltida, men den här stugan är från slutet av 1600-talet.
Förläggargården Fällhult byggdes 1795 i Holsljunga socken och flyttades till Ramnaparken 1950. I huset föddes 1816 grundaren av Borås Wäfveri Anders Jönsson och han bedrev vid mitten av 1800-talet en förindustriell så kallad förläggarverksamhet i byggnaden. Upp till 200 hemväverskor hämtade sitt garn här och återkom med färdiga vävnader ett par veckor senare. Knallar från Borås köpte därefter tygerna och sålde dem tillsammans med annat runt om i Sverige och Norge.
Jag ska också nämna Ramslätts gästgivargård som 1928 flyttades från Fritsla till Ramnaparken. I markplanet fanns på 1700-talet en så kallad skänkstuga där resande kunde få sig en bit mat och släcka sin törst. Där ligger idag ett café.
Här hittar du intressanta utställningar som beskriver Borås historia, hantverk och folktro.
I museet finner du även utställningen om Dannikekvinnan, ett mossfynd från 1600-talet, som återfanns 1942 av några torvarbetare.
När hon hittades låg hon med händerna bakbundna i en enkel furukista utan lock. Kvinnan var cirka 25 år gammal och var 160 cm lång. Av kläderna hon bar kan man utläsa att hon tillhört en högre samhällsklass.
Hur och varför Dannikekvinnan hamnat i mossen istället för på kyrkogården och varför hon hade händerna bakbundna vet man inte.
De 15 olika husen i friluftsmuseet har flyttats hit från olika delar av Sjuhäradsbygden, och berättar om byggnadstraditioner och levnadssätt under de gångna seklen.
Här finns bland annat Nymanska gården som visar den bebyggelse som fanns i Borås under skarven mellan 16- och 1700-talet. Den byggdes visserligen strax efter en ödeläggande brand 1727, men uppfördes i den stil som fanns innan branden. Gården överlevde sedan ytterligare två stadsbränder, därför att den stod på andra sidan Viskan, nära Västerbron.
Ohlsonska gården byggdes 1831 i en typisk Boråsempir eller Karl Johansstil och stod ursprungligen på Österlånggatan 68 fram till mitten av 1960-talet.
Marbostugan är en högloftsstuga från Förlanda socken. Två loftbodar har i detta fall fogats samman med en ryggåsstuga. Byggnadsstilen är medeltida, men den här stugan är från slutet av 1600-talet.
Förläggargården Fällhult byggdes 1795 i Holsljunga socken och flyttades till Ramnaparken 1950. I huset föddes 1816 grundaren av Borås Wäfveri Anders Jönsson och han bedrev vid mitten av 1800-talet en förindustriell så kallad förläggarverksamhet i byggnaden. Upp till 200 hemväverskor hämtade sitt garn här och återkom med färdiga vävnader ett par veckor senare. Knallar från Borås köpte därefter tygerna och sålde dem tillsammans med annat runt om i Sverige och Norge.
Jag ska också nämna Ramslätts gästgivargård som 1928 flyttades från Fritsla till Ramnaparken. I markplanet fanns på 1700-talet en så kallad skänkstuga där resande kunde få sig en bit mat och släcka sin törst. Där ligger idag ett café.
Här hittar du intressanta utställningar som beskriver Borås historia, hantverk och folktro.
I museet finner du även utställningen om Dannikekvinnan, ett mossfynd från 1600-talet, som återfanns 1942 av några torvarbetare.
När hon hittades låg hon med händerna bakbundna i en enkel furukista utan lock. Kvinnan var cirka 25 år gammal och var 160 cm lång. Av kläderna hon bar kan man utläsa att hon tillhört en högre samhällsklass.
Hur och varför Dannikekvinnan hamnat i mossen istället för på kyrkogården och varför hon hade händerna bakbundna vet man inte.