Stacks Image 78982

Lista / Karta
Östra centrum

(20) Smedjegatan



Många av de trähus som ligger utmed den södra sidan av Smedjegatan ingick i den så kallade Lillsjöraden. Lillsjön var det tidigare namnet på Munksjön, och fastigheterna hade långsmala tomter med bryggor ner till sjön, som då låg betydligt närmare husen. Det nybyggda området direkt söder om var alltså tidigare sjö.

Smedjegatan var just – som namnet antyder - smedernas gata. Här bodde från 1600-talet gevärsfaktoriets smeder sedan de av kung Gustav II Adolf fått order om att flytta in till staden. Genom att samla vapentillverkningen på en plats ville kungen få den under bättre kontroll.

Jönköping blev ett av stormaktstidens mest betydelsefulla industriella centra. Under en period på tvåhundra år utgjorde Jönköpings slott en av rikets största och viktigaste fästningar, som tillsammans med Kalmar slott och Älvsborg säkrade det den södra riksgränsen mot Danmark.
Med sitt läge och goda kommunikationer var just Jönköping en lämplig plats för den framväxande rustningstillverkningen.
Dessutom låg staden i nära anslutning till en mindre bergslag, Taberg, och i ett område med rik tillgång på vattenkraft.
Genom att centralisera vapentillverkningen kunna man också standardisera produktionen.

Smederna bodde på ena sidan gatan och hade sin verksamhet på den andra sidan.
Troligen har gatan vuxit fram efter hand, med början på 1630-talet, allt eftersom smederna flyttade in från landsorten.

Det fanns många smeder med specialkunskaper, så här på gatan samsades pistolsmeder, muskötmakare, pipsmeder, vällare, beredare, svärdfejare, knivsmeder, klensmeder, nagelsmeder med fler.
Dock skedde inte all tillverkning av vapen här. De verksamheter som krävde vattenkraft var förlagda på lämpliga platser som Dunkehalla, Odensjö och Klerebo, där man inrättade borr-, slip- och polerverk. Slutmontering och justering skedde dock mestadels här utmed Smedjegatan.

Utmed gatan kom så småningom även andra hantverkare att bosätta sig, främst läderhantverkare av skilda slag. Husen låg nära sjön och de behövde ha tillgång till mycket vatten för sin verksamhet.

Det har brunnit flera gånger, även i modern tid utmed Smedjegatan. I februari 2001 brann ett helt kvarter ner. Men när man återuppbyggde och även när man av andra skäl byggt nytt har man så gott man kunnat försök bevara den gamla miljön.

____________________________________________________________________________________________________________________________________

Källa:
Pdf: ”Vapensmedernas gata - Arkeologiska undersökningar vid Smedjegatan. Faktorismide, köpenskap och bebyggelse 1620–1950”. Susanne Haltiner Nordström & Claes Pettersson. Jönköpings läns museum.