Stacks Image 78982

Lista / Karta
Östra centrum

(11) Kristine kyrka



Grunden till Kristine kyrka lades den 24 juli 1649 – på självaste Kristinadagen.

Ett namn som stod i almanackan till minne av en italiensk martyr. Men kyrkans namn var också en hyllning till Sveriges dåvarande drottning Christina.

Byggnationen av kyrkan drog ut på tiden och det skulle dröja hela 24 år innan det var dags för invigning och då hade drottningen för länge sedan abdikerat och begett sig till Rom.
Att det drog ut på tiden berodde bland annat på att valven rasade när kyrkan var halvfärdig. Byggmästaren hade slarvat – och var tvungen att utfattig och ruinerad lämna staden.

Tornet som färdigställdes ytterligare 13 år efter själva kyrkobyggnaden, hade från början en mycket riklig dekor
och var betydligt högre än det nuvarande, vilket vi kan se på denna teckning av Erik Dahlberg från 1600-talet.
På södra sidan av kyrkan ser vi också separat kor, och grunden till detta finns nu markerat utanför kyrkan.

Ursprungligen fanns gravar under hela kyrkogolvet. De förstördes vid en brand i slutet av 1700-talet och de flesta gravhällar som återfinns i kyrkan har flyttats hit senare, bland annat från Östra Kyrkogården - även om några gravstenar fanns redan före branden.

På den norra väggen finns en tavla som har korsfästelsen som motiv. Det är en oljemålning från 1722, utförd av kyrkomålaren Edvard Orm, som även målat motiv i både Gränna och Hakarps kyrkor.
Tavlan klarade sig alltså vid den stora branden 1790 – liksom en hel del andra föremål som jag snart ska berätta om.
Det berättas att det var prästen Samuel Fredrik Wiborn som själv lyfte ner och baxade ut det väldiga konstverket och som därför finns att se i kyrkan i dag.

På den södra sidan av kyrkan finns en tavla föreställande musicerande änglar vid Kristi grav.
Tavlan är målad i Rom 1881 av Jönköpingsbördige Georg Pauli, som också ägnat sig väggmålningar och bland annat dekorerat Handelsbankens huvudkontor i Stockholm och Stockholms Stadshus samt även gjort några små fina väggmålningar på prins Eugens Valdermarsudde.

På samma vägg vid södra ingången hänger en tavla med motivet ”Den Heliga Familjen”. Originalet som hänger i Florens är målad på 1500-talet av Andrea del Sarto. Denna kopia hängde tidigare i Östra kapellet.

Predikstolen är utsmyckad med kristna symboler – som kanske kan vara svåra att förstå för den oinvigde.
Bokstäverna IHS mitt på predikstolen till exempel.
De är de tre första bokstäverna i Jesu namn med grekisk stavning, där H-et motsvarar E i vår stavning. IHS står främst för ”Iesus, Hominum Salvator” - ”Jesus, människornas Frälsare” men kan också utläsas ”In Hoc Signo (vinces)” - ”I detta tecken (skall du segra)”.

Altartavlan på den östra väggen är målad 1738 av fransmannen Pierre Jacques Cazes. Motivet är konungarnas tillbedjan av Jesusbarnet. Strax under är den första nattvarden skildrad i förgylld relief.

Altarbrunen är komponerat av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Odelqvist-Kruse som inspirerats av Viktor Rydbergs dikt ”Träsnittet i psalmboken”, ett av skaldens barndomsminne från just Kristine kyrka - som jag återkommer till om en liten stund.

På norra väggen finns också ett epitafium över Daniel Sager. Har var bland annat fältskär vilket är en gammal beteckning för kirurg. Daniel Sager dog i slaget vid Fyllebro utanför Halmstad den 17 augusti 1676, då svenskarna besegrade danskarna.

Vid södra ingången finns en baldakin som under många år hängde över dopfunten då den stod i ett dopkapell till höger om koret.
Det dåvarande dopkapellet omformades i början av 1970-talet till ett Mariakapell med utsmyckning av Bankerydskonstnären Margareta Engström.
Dopfunten av sandsten är ritad 1910 av den dåvarande stadsarkitekten i Jönköping August Atterström.

Kyrkfönstren på båda sidor om altaret är från början av 1900-talet, uppförda av den tyske professorn Otto Linnermann från Frankfurt am Main, som för övrigt hade både en far och en bror som båda var professorer och verksamma som framstående fönstermålare – ett riktigt familjeyrke alltså. Det norra fönstret föreställer Jesu dop, det södra fönstret föreställer Kristi förklaring – två händelser då Gud själv förklarade Denne är min älskade son.

Den 40-stämmiga kyrkoorgeln är byggd 1912 av Åkerman & Lund, och är en av landets bäst bevarade romantiska orglar. Fasaden är för övrigt från mitten av 1800-talet, och alltså äldre än själva orgeln.

Den gula byggnaden sydväst om kyrkan är församlingshemmet Kristinagården är ritad i slutet av 1600-talet av dåvarande landshövdingen i Jönköping Erik Dahlbergh. Samme man som också bland annat ritade Rådhuset, den röda byggnaden på Hovrättstorget i närheten av kyrkan, och som också med ritstiftet avbildat många av landets historiska byggnader i sitt bokverk ”Suecia Antiqua et Hodierna" – ”Det nya och gamla Sverige”.
Han hade i ärlighetens namn den lilla ovanan att få byggnaderna att se oproportionerligt stora och mäktiga ut på pappret, men det gällde ju att skryta och överdriva när man presenterade Sverige för omvärlden. Och överdriver gör ju pr-människor än i dag.

Författaren Viktor Rydberg gick under sju år i skola i Kristinagården. Och han har även skrivit om Kristine Kyrka. I dikten Träsnittet I Psalmboken står det:
”Se, kyrkotornets gyllene kors, det flammar av solens lågor!
Där uppe brusar det ut en fors av malmens skälvande vågor.
Mot fjärran blånande Visingsö flyr klangen dånande
över sjö,”

Viktor Rydberg hade precis som många andra skolbarn ett behov av att klottra. På väggen på utsidan vid den södra ingången ser vi initialerna VR – Viktor Rydbergs eget klotter från mitten av 1800-talet.

Det finns för övrigt en del andra märken på stenarna – markeringar som inte enbart är klotter – utan som sattes av kyrkobyggarna på stenarna för att visa hur långt dom hunnit med arbetet på en vis dag. Ackordmärken som visar att dom fick betalt efter hur mycket arbete dom hunnit utföra.

____________________________________________________________________________________________________________________________________

Källor:
Webb: Svenska kyrkan i Jönköping
Bok: ”Kristine kyrka, Jönköping - en beskrivning”. Gunnar Dinnetz
Bok: ”Sveriges kyrkor - Småland Band 1 - Jönköpings och Huskvarnas kyrkor. 1940.
Bok: ”Våra kyrkor”. Klarkullens Förlag AB. ISBN 91-971561-0-8