Stacks Image 78876

Lista / Karta
Innanför vallgraven

(6) Tyska Christinae kyrka
Norra Hamngatan 16A



Tyska Christinæ kyrka är namngiven efter drottning Kristina, som var dotter till Göteborgs grundare, Gustav II Adolf. Kyrkan fick hennes namn eftersom hon flera gånger skänkt pengar och beviljat privilegier hit. Varför då Tyska Christinae kyrka?
När staden byggdes var många av hantverkarna och de styrande i staden från bland annat Tyskland, och de behövde ett ställe för sin religiösa utövning. År 1623 beviljades byggandet av en egen kyrka med villkoren att prästen "skulle hylla den rena lutherska läran och vara superintendenten underordnad".
Man fick lov att hålla gudstjänster på tyska samt utse sin egen präst.

Till att börja köpte man ett träkapell som använts i Nya Lödöse som placerades där den nuvarande kyrkan står idag. Träkapellet förföll med tiden och 1633 lades grundstenen till en ny kyrka i holländskt tegel. I slutet på 1660-talet var kyrkan nästan färdigbyggd, och beskrevs som den ”skiöna och wäl meublerade Kyrkia, i hwars bygnad och Kyrkioskrud intet mer återstod än Tornetz koppar betäckning”.
Tornet blev dock aldrig färdigställt. År 1669 totalförstördes nämligen byggnaden i en fruktansvärd brand som ödelade stora delar av Göteborgs stadskärna. Kyrkan byggdes upp igen, men inte förrän år 1699 stod kyrkans höga och spetsiga torn klart efter ritningar av Paul Ludvig Leyonsparre. Tyska Christinae församling förefaller emellertid ha varit otursförföljd för i januari år 1746 förstördes även den tredje kyrkan i en våldsam stadsbrand.

Återuppbyggnationen av Tyska församlingens fjärde kyrkobyggnaden gick till en början fort.”Bau und Zimmermeister Johan Anders Reuss” satte murverket och tornkroppen i vederbörligt stånd redan i maj år 1746 och under hösten samma år undertecknade han ett kontrakt gällande inre reparationer av bland annat golv, valv, trappor, torninredening, dörrar etc. Under år 1747 renoverades kyrkans fönster och klockgjutaren Daglieb tillverkade tre kyrkklockor till kyrkan. Kyrkan återinvigdes på Bönsöndagen den 15 april år 1748, men byggnaden var långt ifrån färdig. Bland annat saknades en tornhuv.
Det skulle dröja till 1780-talet innan tegelkyrkans torn som ritades av Stockholmsarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, stod på plats. Adelcrantz hade även bland annat ritat Drottningholmsteatern och delar av Stockholms slott.

I augusti år 1783 seglade stockholmsjakten Helena in i Göteborgs hamn och i lasten fanns bland annat ett tornur, två tornklockor samt två pendyler till Tyska Christinae kyrka. Urverket och de nya slagklockorna monterades snabbt upp i tornet och någon månad senare stod det nya kyrktornet helt färdigt. Under 1780-talet slutfördes även de invändiga reparationerna.

När kyrkan åter stod färdig i slutet av 1700-talet räknades den som en av staden mest imponerande byggnadsverk.

Altaret byggdes efter en teckning av Gustaf III:s gunstling, arkitekten och teatermålaren Louis Jean Desprez, som bland annat ligger bakom flera byggnader i Hagaparken i Solna.

Predikstolen i samma stil invigdes tillsammans med altaret. En tidigare predikstol i barockstil från 1670-talet, tillverkad av Marcus Jaeger från Stralsund, såldes senare till Lysekils kyrka i Bohuslän för 50 riksdaler.
Den nuvarande predikstolen tillverkades av Mattias Wingmarck och är sammanbyggd med en så kallad prästestol – en äldre form av sakristia som förr var vanlig i de västra delarna av Sverige.

Under golvet i kyrkan finnas ett 100-tal gravar, från tiden fram till början av 1800-talet då seden med gravsättningar i kyrkor förbjöds.
Redan i december 1682 hade landshövdingen och fältmarskalken Rutger von Ascheberg låtit uppföra ett gravkor i kyrkans östra förlängning, bakom altaret.
Gravkoret restaurerades i slutet av 1800-talet och fick då fem blyspröjsade fönster föreställande landskapsvapnen i Dalsland, Halland, Göteborg, Skåne och Bohuslän.

1879 fick församlingen två glasfönster, föreställde apostlarna Petrus och Paulus. Ytterligare sex fönster tillkom i början av 1900-talet, med motiv föreställande evangelisterna samt profeten Jesaja och kung David. Alla fönster formgavs av konstnären Reinhold Callmander.
Vid ett bombattentat 1978 mot grannfastigheten rådhuset skadades sju av kyrkfönstren, och ytterligare ett fönster skadades en kort tid senare. Det var glasmålningen av Bohusläns vapen, på den södra sidan av det Aschebergska gravkoret, som gick sönder när två ölflaskor kastades in genom fönstret
Samtliga fönster transporterades till Stockholm, där de kunde återställas.
De mest skadade glasen ersattes dels med nytillverkat så kallat äkta antikglas, alltså blåst glas från Tyskland och Frankrike, och dels med så kallat katedralglas (gjutet, färgat glas från Tyskland och Belgien). Sammanlagt behövde man tillverka 360 nya glas. Senare försågs fönstren med skyddande ytterbågar och utvändigt skyddsglas.

Kyrkan har tre stora, antika ljuskronor av mässing från 1600-talet, som undgick branden i mitten av 1700-talet. Två av dem är skänkta av församlingsmedlemmarna Greve och Kock, och den tredje av "herr Jörgensen". Två mindre ljuskronor anses vara skänkta av drottning Kristina samt av Magnus Gabriel De la Gardie.

Under andra halvan av 1800-talet genomgick kyrkan en omfattande renovering, och blev då den första av kyrkorna i Göteborg som fick elektrisk belysning.

Den äldsta kända orgeln i kyrkan tillverkades av mäster Hans Horn år 1668, men denna orgel förstördes i samband med stadsbranden året därpå. Därefter dröjde det fem år innan kyrkan fick en ny orgel.
Dessvärre eldhärjades även den nya orgeln vid den stora stadsbranden år 1746 och efter branden kunde orgeln endast nödtorftigt sättas i stånd.
Den var sedan i bruk fram till 1788 då en helt ny orgel tillverkad av orgelbyggaren J. Eberhardt från Skara.
Orgelfasaden utarbetades av bildhuggaren Peter Sacco under överinseende av stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg. I början av 1860-talet såldes denna orgel för 5.000 riksdaler till Stafsinge kyrka i Halland, och i stället invigdes en helt ny orgel som var tillverkad av den danska firman Marcussen & Søn.
Denna orgel har sedan renoverats och byggts om flera gånger.

Kyrkan har ett imponerande klockspel, byggt 1961, med inte mindre än 42 kyrkklockor. Klockorna spelar koraler tre gånger dagligen vid fasta tider.
Klockspelet om 3,5 oktaver är tillverkat av Törebodafirman Westerstrand, medan klockorna gjöts av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.
Klockspelet ljöd dels på automatisk väg och dels genom att organisten spelade på en liten tvåoktavig klaviatur som var placerad i anslutning till klockorna. Klockspelet datoriserades dock under 1990-talet.
På grund av buller från trafiken visade det sig emellertid att det var svårt att höra klockspelet. För att åtgärda problemet beslutade man att förstärka klockljudet genom att placera två mikrofoner vid klockorna. Därifrån överförs ljudet, via förstärkare, till högtalare som är placerade i fyra riktningar högst uppe på kyrktornets balustrad.


____________________________________________________________________________________________________________________________________

Källa:
Pdf: "Christinae kyrka - inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, rapport II”, Marian Sidén. ISSN: 1403-8153